Att en sån här fråga alls kan komma upp är ett nederlag för allt som har med upphovsrätt att göra.
Visserligen säger andra paragrafen i upphovsrättslagen att framställning oavsett teknik är förbehållen upphovsmannen, men det finns rättsfall om föremål, så kallad brukskonst, som helt skiljer avbildningar från föremålen själva.
Visst förekommer slamkrypare. Glaskonst är ofta brukskonst, medan en del föremål inte kan betecknas som brukskonst. Det är alltså fritt att avbilda exempelvis en tallrik eller skål, som Ulrica Hydman-Vallien har gjort, eftersom det är bruksföremål, och avbildningen inte kan användas till ändamålet för vilket föremålet är gjort, alltså inte är en framställning av föremålet, men prydnadsföremål får inte avbildas på motsvarande sätt, eftersom de inte är avsedda att brukas.
Legogubbarna är skyddade, men det finns ett särskilt skydd, mönsterskydd, som till stor del liknar upphovsrätt, men är ett annat område. Det är alltså otillåtet att göra likadana leksaker, eller snarlika leksaker, med samma funktioner, som snäppning mot legobitar eller liknande andra bitar, eller den gripande handen som kan hålla i diverse saker.
Avbildning av Lego är en helt annan sak. Bilden kan inte användas att leka med på samma sätt som gubben. Den kan inspirera till lek med gubbarna, och på så sätt ger den publicitet åt företaget Lego. Avbildningen gör inte intrång i deras rätt, då den inte är framställning av föremålet.
Om man inte skulle få avbilda brukskonst skulle vi exempelvis inte få avbilda Hasselbladskameran förrän 2018, eftersom Sixten Sason dog 1967. Vem som helst förstår det orimliga.
Ur lagens synpunkt är det alltså fritt att både avbilda Legogubbar och att sälja bilderna.
